Drömmar & mardröm

Under ca 8 års tid har jag drömt om att kunna bo i ett radhus. Ett litet ett för mig, men med känsla av ett hus. Med friheten att kunna gå rätt ut på en liten gräsplätt eller veranda eller kanske både och. Jag är född på landet, i ett stort hus för 7 pers! Där jag kunde knata rätt ut på gräset eller rätt ut på gatan för att leka med mina vänner. Nu har jag bott i stan i 12 år och av den tiden har jag bott i en 1:a i sammanlagt åtta år. Den senaste tiden har känslan av ngt ”riktigt” blivit starkare och starkare. Bl.a. därför att jag sen 2005 bor på 34kvm utan balkong, centralt, och med alltfler yngre människor som flyttar in och för alltmer liv. Suget efter ett hem med ”gå-plats” mellan rummen (att ha ett sovrum – tjohoo!), lite mer avskildhet, känslan av att inte ha någon gående ”i huvudet” på en. Bara det lilla att ha ett städskåp och inte jämt behöva planera överdrivet bra förvaring för kläder, skor och annat som tar plats. En uteplats, om så bara pytteliten. Åh att bara få ha mitt! På riktigt! Det är en dröm, och ett mål, som får bli sann den dagen jag har ordnat det med ekonomin.

En drömbild; en fin liten 2:a i Pershagen.

Fast jag vet inte vart jag vill flytta. Som det känns idag, vore det dumt att flytta ut till Pershagen. För det ligger så avsides, o har man inte bil så får det bli buss och det blir ännu krångligare för mig att ta mig in till Sthlm och åt andra hållet för att hälsa på familjen, o för vänner att ta sig till mig. Smartast borde egentligen vara att hitta något mellan Södertälje och Stockholm. MEN det får ta och bli en senare fråga. Att jag ens har ett mål och en realistisk dröm är helt fantastiskt för mig! Det måste jag njuta av, och sen tänka på när jag håller på att bli galen på mina grannar eller på att bo i min lilla ”skolåda”.

Under dagen igår kollade jag runt mycket på hemnet.se, och det var alltifrån andra skolådor men i helt andra miljöer till fantastiska vackra hus! Jag tror det var det sista jag tittade på innan jag gick och la mig, så i natt drömde jag en mardröm om det. Naturligtvis.

Jag drömde att jag kom hem från vännen H. Å att området jag flyttat till var så pass oroligt att vi var tvugna att gå en omväg för att inte hamna i de värsta kvarteren. Jag låste en hög grind efter mig och jag önskade henne en trygg promenad hem.  Jag vände mig om för att gå min sista bit utomhus innan jag kom in i min port, gatubelysningen var utslagen så jag var tvungen att tända en ficklampa. Jag gick förbi en gestalt, som visade sig vara en äldre man på de 80 som satt på en stol. Jag fick hicka o gick lite snabbare, men tänkte att han inte skulle hinna efter. Men det gjorde han. Jag behöver inte beskriva den där stressade känslan av att fumla med nycklarna och att precis vara framme vid dörren, så står han där vid mig. Å säger; ”vad är det du pysslar med?”. Å då vaknade jag. Med ett ryck. Klockan var halv tre och jag tände lampan. Liiite smått obehaglig dröm, om än inte helt obegriplig.

Men vad den kan ha betytt, det kan du få fundera på! 😉

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s